Barn på Ungskär

Badbryggan guppar och vitt bubbligt skum flyger i vinden. Under vattenytan är allt grönt och grumligt och vi står på händer och tävlar om vem som kan simma längst under vattnet. Våra baddräkter är prickiga och solblekta och vi vill aldrig gå upp. Bara om man får för mycket vatten i öronen, då får man hoppa på bryggan tills vattnet rinner ut. 

På hamnpiren kan man klättra upp på buckliga stenar som rivs. Det blir våta ränder när vi springer och tar sats och kastar oss i. De svarta gummidäcken skakar. 

Det luktar tång och bensin och småfiskar cirkulerar runt stenhällarna vid vänthallen.

I glasskiosken säljer vi strutar och pinnglass och chokladbollar och vykort. Man får välja. Man får ta hand om den röda plåtburken med glasskassan eller så får man stapla bruna glasslådor i frysboxen. Skärgårdsbåten kommer tre gånger om dagen. Då kommer nästan alla som bor på ön ner till hamnen. Farbröderna röker pipa och har fransiga jeans. Vi får stå på tå och dyka ner i frysen och skriva streck för varje glasspinne vi säljer. 

Under det höga gräset vid Kumlen syns man inte. Vi smyger mellan bodarna och leker röda och vita rosen. Ryssjorna torkar i solen och vi gömmer oss bakom spruckna plankor och fiskelådor. 

Den ljumma sommarkvällen bleknar och natthimlen sänker sin mörka lampskärm. Gatlyktorna kastar sitt gula sken över hamnen. Vi springer hem barfota med skorna i handen. Vårtiga paddor hoppar på grusgången. Havet är svart. Gnistrar. Vi trängs i hallen och borstar tänderna under hall-lampan i rödblommiga träskor. 

Karolina Sörman, april 2012